läkemedelsrester i dricksvatten / avloppsvaten

Rester från Cancermediciner, antibiotika, p-piller, ångestmediciner, antidepressiva läkemedel och många många många fler läkemedel har hittats i Svenskt dricksvatten. Vårt dricksvatten innehåller mediciner, och ingen vet hur detta påverkar vår hälsa.

Varför pratas inte detta mer om?

Svenskt dricksvatten är känt för att vara av hög kvalitet, men det finns en dold fara som många inte är medvetna om: läkemedelsrester. Dessa rester, som kommer från både människor och djur, kan ha långvariga och okända effekter på vår hälsa.

Varifrån kommer dessa rester?

När vi tar medicin, bryts inte alltid allt ned i vår kropp. Rester av dessa läkemedel utsöndras genom urin och avföring. Dessa rester kan sedan hamna i vårt dricksvatten. Läkemedelsrester från djur kan också hamna direkt i miljön, till exempel på åkrar och betesmarker. Dessutom kan läkemedelsproduktion leda till att vissa ämnen släpps ut oavsiktligt.

Varför är det ett problem?

Läkemedelsrester är designade för att vara tåliga. De kan inte brytas ned snabbt i miljön, vilket innebär att de kan ackumuleras över tid. Dessa rester kan påverka djurlivet, med effekter som ännu inte är helt förstådda. Hormonbaserade läkemedel kan till exempel påverka reproduktionen hos fiskar. Dessutom kan läkemedelsrester bidra till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier.

LAGAR SAKNAS:

Lagar för reningsverkens ansvar saknas För närvarande saknas specifika lagstiftningar som styr hur reningsverk hanterar läkemedelsrester. Utan lagliga krav på läkemedelsrening väljer många reningsverk att undvika denna process på grund av de höga kostnaderna. För att adressera denna brist kan det antingen införas en ny lag som mandaterar rening av läkemedelsrester, eller så kan ytterligare forskning utföras för att göra reningsmetoderna mer kostnadseffektiva.

Vad kan vi göra?

Det finns flera sätt att hantera problemet med läkemedelsrester. På individnivå kan vi vara mer medvetna om hur vi använder och kasserar läkemedel. Det är viktigt att inte slänga gamla läkemedel i toaletten eller i avloppet. Istället bör de lämnas in på apotek för säker destruktion.

På en större skala behöver reningsverk förbättras för att effektivt kunna ta bort läkemedelsrester. Även om det finns tekniker som ozonoxidation som har visat sig vara effektiva, är det fortfarande få reningsverk som använder dem.

Finns det några filter som kan hjälpa?

Det finns inget filter på marknaden idag som har ett certifikat specifikt för att filtrera bort läkemedelsrester. Att skaffa ett certifikat för ett filter är en komplex process där man måste testa ämne för ämne, till exempel koppar, bly, kvicksilver, klor och fluor. Läkemedelsrester utgör en hel kategori med tusentals olika mediciner, vilket gör det svårt att certifiera.

Zero Water, även om de inte har ett certifikat för läkemedelsrester, har i oberoende tester visat sig filtrera bort fler läkemedelsrester än sina konkurrenter. Läs mer om testet här.

Exempel på läkemedelsrester som har hittats:

Diklofenak (antiinflammatoriskt och smärtstillande)
Propranolol (betablockerare, används för att behandla högt blodtryck)
Karbamazepin (används för att behandla epilepsi och bipolär sjukdom)
Ibuprofen (antiinflammatoriskt och smärtstillande)
Naproxen (antiinflammatoriskt och smärtstillande)
Etylhexylsalicylat (används som UV-filter i solkrämer)
Trimetoprim (antibiotika)
Ciprofloxacin (antibiotika)
Sulfametoxazol (antibiotika)
Metoprolol (betablockerare, används för att behandla högt blodtryck och hjärtsjukdomar)
Atenolol (betablockerare, används för att behandla högt blodtryck och angina)
Oxazepam (används för att behandla ångest och alkoholabstinens)
Lorazepam (används för att behandla ångest)
Estradiol (östrogenhormon, används i hormonersättningsbehandling)
Ethinylestradiol (används i p-piller)